|
Verksamhetsberättelse BOLLNÄS MC-KLUBB
Klubben med stort K lever vidare, dags igen för årsmöte och denna folder för 38:e året. Under året nya medlemmar 7 Här kommer listan över dålig smak o tvivelaktigt omdöme Yamaha 15
Klubbstugan har varit öppen onsdag, fredag och söndagar 19-21 under hojsäsongen. Vintertid dock endast fredagar 19-21.
Det traditionella sista april firandet hölls som namnet antyder sista april (logiskt). Sedan kom gökottan och sällan har så få blivit så blöta för så lite. 28 och 29/5 höll SMC Gävleborg sina avrostningar på flygstaden i Söderhamn Tjejavrostningen den 28 lockade ca 25-30st varav ca3-4 från BMCK, antalet deltagare från klubben den 29: e översteg ej deltagande tjejer den 28:e ett ganska miserabelt resultat.
Vi höll även i år i en kvällsträff den 8/6. Då sken solen och förhållandena var perfekta och detta lockade ca 50- talet hungriga och törstiga knuttar till Eriknäsbo. Där fanns både kaffe och burgare, samt våran specialitet, den av kockarna Verner unt Verner så välgräddade o välsmakande kolbullen. Som vanligt har BMCK:are farit land o rike kring på sina frustande maskiner, för att sprida det sanna ordet´” Motorcykel är kul” och som goda ambassadörer för Bollnäs MC klubb leva under mottot ”Det man inte kommer ihåg, det har heller inte hänt”.
Masträffen 23 -26/6. Efter div. turer om var, och hur midsommar skulle firas så blev det en träff i masriket. Premiär för oss på denna träff. Vi blevo glatt överraskade, ty detta var en mycket trevlig tillställning, bra faciliteter, mat och underhållning. Det mesta av underhållningen stod Tot för med sin aldrig sinande svada. Resten skötte Micke om, lite komplex där över att Borlängebor inte pallar en frostnatt, eller??? Att sen vädret var det allra bästa gjorde ju inte saken sämre. Vi var ca 10 st medlemmar som var där o trivdes.
Nästa anhalt för våran del blev Hofors och Stiilträffen 1-3/7. Denna träff är väl mest känd för sina utomordentligt genomtänkta och roliga tipspromenader som alltid har ett tema, så även i år där temat var 50-talet. Träffen ligger på en vacker plats med vatten och badmöjligheter för de som hafa sådana abnorma böjelser. En alltigenom trevlig träff med de vanliga träff -ingredienserna mat, dryck, musik o trevligt folk. Tyvärr så drabbades Anna av den så fruktade Norgebacillen, den visar sig som yrsel o handsvett och en oro i kroppen, som en klåda liksom, så hem hon for på lördagen. Vi andra ca 10 talet BMCK:are som är vaksinerade festade glatt vidare till den vidriga söndagen kom. Fim rallyt Tartu Estland.
Nästa tur även kallad ”hur långt kommer man på en Virago” gick västerut och till Lima 5-7/8. Denna träff har nog den ultimata träffplatsen då man håller till på en folkets park, med dansrotunda, bra toa o dusch, dock kan själva campingen vara lite ojämn. Denna gång var vädergudarna på sitt allra sämsta humör, regnet vräkte ner i oförminskad intensitet i ca 24tim, men det som ej dödar, det härdar. Detta var trots allt en mycket trevlig träff, vi var ca 15 Bollnäsare som höll fanan högt.
Långturen detta år blev för oss den 19-21/8 och Stenöträffen. Denna långresa börjar vi planera för redan i maj. När vi äntligen kom iväg så sken solen och virgon var fulltankad.(Kom ända fram). Som vanligt bra med folk och väl fungerande träff, mat o dryck, dans o musik. Båt utflykten på lördagen är alltid lika trevlig att åka på, mycket beroende på det goda vädret och färdkosten. Denna helg fick Kenth sitt tält skadedjurs sanerat, Anticimex använder Briggs and Stratton numera. Luktar fan så mycket bättre än DDT.
Tändsticksträffen 9-11 september
Ruskträffen 7-9 oktober 2005 Väl på plats tog vi, som sedvanligt är sedan några år tillbaka, Ruskträffens egen fotbollsplan i besittning. På plats fanns dock redan ett flertal bollnäsingar, sammantaget blev vi hela fjorton stycken i klubbens namn. Faktum är att hade vi bara fått med tre stycken till hade vi blivit träffens största klubb. Fredagskvällen bjöd på inmundigande av diverse mer eller mindre starka drycker och en hel del skratt. Några var förtjusta i att svänga sina lurviga, så de gjorde det till ett band som kanske inte hörde till världseliten, kul hade de tydligen i alla fall. Sent omsider vinglade ett fåtal av de modiga (eller dumdristiga) till bastun och värmde sig innan och efter det obligatoriska nattadoppet i den mer eller mindre iskalla sjön. Därefter var undertecknad såpass varm i kroppen att han tyckte det var helt i sin ordning att somna PÅ sovsäcken... det blev kallt... som f-n. På lördagsförmiddagen begav sig några av oss iväg till Eskilstunas trevliga äventyrsbad och blev ordentligt uppvärmda och rena, däremot hade det varit smart att ta med sig ett fullständigt ombyte. Inpyrda lägereldsdoftande kläder är inte det trevligaste man kan dra på sig efter ett stärkande bad. Under kvällen frestade några motorcyklister längre bort lyckan. En gammal rysshoj (eller vad det nu var) har ju faktiskt inte en chans i en motorvarvningstävling mot Jockes motorsåg. Det ettriga ljudet av motorsågen skapade både skratt och jubel. Motorsågen är förövrigt en alldeles ny tradition för Rusk som Jocke instiftade förra året, den gången var arrangörerna lite oroliga för att vi skulle fälla hela skogen. Naturligtvis var Svartrundan även i år en höjdare om än inte lika besvärlig som förra årets. Även i år klarade sig alla, så vitt vi vet, från allvarligare skador, dödsfall och skallgångskedjor. Träffens höjdpunkt måste ändå ha varit när Frän-Pär BJÖD Kenth på en hel öl!
Hälsingeträffen 17-19 juni. För 35:e året så arrangerade vi våran egen Hälsingeträff, denna klassiker bland träffar, ty få är de som hållit på i 35år.
Årets hösttripp blev omvandlad till garagestädning, ett alldeles nödvändigt grepp som nog alla håller med om. Garaget går numera att gå in i, och var sak har sin plats, efter välförrättat värv så ordnades det surströmmings fest, ca 25p och en modig norrman vågade sig på dessa jästa delikatesser. För de som ej inmundigade gammal mat fanns det Frän Pärs gryta.
Så några tankar och reflektioner om det år som gått, det kan verka ibland som om det inte händer nått på och omkring klubben, att det är dött. Men ett år är ändå ganska lång tid, och saker händer. Det fixas och byggs på själva kåken, planeras och beslutas om fester och andra arrangemang.
Kenth ”Grålle” Åkesson
Alla likheter med verkliga personer är bara tillfälligheter, och därvidlag avsäger sig författaren allt ansvar. |